Påsk i Postars

Jag och Moa bestämde oss på långfredagen för att åka upp och titta till Postars eftersom vädret i Stockholm var bedrövligt och vi kände för att komma bort från stan ett tag. Jag såg inga spår efter möss i köket och vardagsrummet så mina försök att täta under köksbänken har kanske lyckats. Två tallar hade blåst sönder på andra sidan järnvägen ner mot vägen vilka vi borde försöka såga upp och frakta bort men bortsett från det har inte vintern lämnat några spår efter sig.

Vi sov uppe i storsängen första natten vilket visade sig vara ett misstag. Trots rejält eldande tror jag inte temperaturen i rummet steg över 10 grader. Andra natten bäddade vi istället i salen nere där det finns en utomordentlig kakelugn. När vi vaknade på morgonen var ugnen fortfarande varm och en hyfsat behaglig temperatur rådde i rummet. Ibland är det skönt med dubbla fönster och korkmatta även om det inte är så vackert.

Jag hade egentligen tänkt ta en lång promenad och gå in mina nyinköpta vandringskängor samt se om jag kunde hitta lite stenmurklor. Istället blev det till att ta ner häcken på baksidan (till att börja med mest för att hålla mig varm). Eftersom varken motorsågen eller röjsågen funkar blev det till att handjaga häcken men det var inga större problem tack vara Moas japanska supersåg. Det blev en hel del material dock och några rejäla högar som vi måste göra oss av med på lämpligt sätt.

Tänkte först att ett oljefat skulle vara bra men man skulle nog snarare behöva 4 oljefat och elda konstant i några dagar för att bli av med hela häcken. En eldtunna borde vi dock ändå införskaffa eftersom det är rätt praktiskt om dessutom mysigt. Jag kollade runt lite efter en sådan och det ska nog inte vara omöjligt att få tag i bara man är där på en vardag.

Jag hade köpt en skittunna på Bauhaus till en separett villa 9000 men den passade inte så den ska lämnas tillbaka och två nya av äldre modell ska beställas. Pallar inte hålla på och tömma toaletten stup i kvarten så det är lika bra att investera i några stycken så man slipper obehaget så ofta. Motorsågen och röjsågen bör lämnas in på maskinservice nästa gång nån kommer upp också så att de fungerar. Det är bra grejer så det finns ingen anledning att köpa nåt nytt. 

Årskogsdagen

Här kommer ett lite försenat inlägg om lördagens begivenhet - Årskogsdagen. Att det var Årskogsdagen kom till vår kännedom genom att Elsie och Karin, två gamla bekanta till Maj, dök upp med en liten mopedbil för att kolla om Maj möjligtvis var hemma.

Så självklart var vi tvungna att begå oss till Årskogslokalen för att kolla in begivenheterna, t ex PRO-kören, gåbingo och korvförsäljning av vår granne Valle. Dessutom köpte vi ett ex av Årskogsboken samt lite tunnbröd genom att skramla ihop alla kontanter vi hade. Och på vägen dit hittade vi (förstås) en hel hög med kantareller som vi fick plocka ihop i Moas naturgodispåse efter lite snabbätning av naturgodis. Även Leif Westman kom förbi lokalen och därmed blev vi inbjudna på kvällsfika hos honom, något vi kontrade genom att bjuda in honom på pannkakor med hjortronsylt till lunch.

Efter lite pannkakskoma var det dags för dagens lite längre utflykt, Sörfjärden. Johan ville kolla in cykelstigarna där och det såg ut att börja bra...

men övergick snart till klapperstensfält.
Något svårcyklat.

Vi övriga satsade på blåbären. En hel del av bären hamnade i Ediths mage så det blev inga mängder i hinkarna, dock tillräckligt för blåbär på filen morgonen efter.Kvällen avslutades med sockerkaka hos Leif. En händelsefylld dag. Dagen efter var det dags för hemfärd tillbaka till Stockholm efter lite städning och lunch. Gustav och Moa hann även med en tur ut till Gröten där en del kantareller hittades. Lite kantareller och hjortron följde även med bilarna söderut. I frysen i Postars gör de ju ingen nytta. När jag kollade priset på hjortronsylten på Konsum i Hammarbyhöjden insåg jag att vi ätit hemlagade hjortronsylt för hundratals kronor var under veckan, lyx!

Hjorton, kantareller, tunnbröd och fönster

I lördags kom undertecknad med Johan och Edith för sommarens Postarsbesök. Eftersom det hann bli fredag innan jag satte mig för att skriva ett blogginlägg så blir detta nog en mindre roman som min ivrigt påhejande bror säger. Så vad har då hänt under dessa dagar? Först och främst har det plockats en hel del av både myrens gula guld (hjortron) och skogens gula guld (kantareller). Och av plockningen följer ju rensningen som ju tar sin lilla tid. Och sen ska ju sylt kokas och kantareller stekas i smör för att sen njutas tillsammans med det tunnbröd som jag bakat på farmors häll som vi hittade i skrubben i farstun. Vi har även haft Allan på besök i början av veckan. Jag vet inte om han blev så imponerad av våra skogsutflykter men lite respekt gav det nog ändå att vi kan vi med, stockholmare som vi numera är.

För några dagar sen var jag uppe på vinden och letade reda på vårt gamla duplo som efter diskning (kokning leder till att duplo smälter blev jag varse) blev en mycket populär leksak för Edith och även för Gustav. Montera hus är hon lite för liten för men demontering klarar hon utmärkt. Och att sortera gubbarna för sig och klossarna för sig är också populärt.

Igår satte vi igång med att gå igenom fönstren, årets underhållsprojekt. Vi har kittat nedervåningens fönster på de ställen där kittet fallit bort och skrapat och filat brädorna under fönstren. Sen var tanken att vi skulle lägga första lagret färg i förmiddags men det började ju naturligtvis regna. Så det får vi skjuta på tills det blir uppehållsväder. Istället rörde vi ihop lite eldfast murbruk och kletade på de stenar som lossnat och spruckit sönder i öppna spisen. Så nu blir det eldningsförbud där i en vecka, det är dock ingen fara eftersom det är varmt väder och vi samtliga dessutom åker hem på söndag. En bra länk om fönsterrenovering hittade vi på Stockholms länsmuseum.

Så vad mer? Gustav har gett önskemål om att jag ska nämna den cykeltur uppåt Gårdsjön och Vallstigen som han och Johan gjorde nån kväll här i veckan. Också har vi förstås badat, både vid Vallen och kanske framför allt i badkaret på gräsmattan. Ikväll kommer Moa upp med bussen till Gnarp så vi får hoppas att Gustav kommer ihåg att hämta henne. Efter nån vecka här uppe så glömmer man hur det med klockan och att passa tider fungerar.

Summering av första veckan

Det har nu snart gått en vecka sedan Moa åkte tillbaka till Stockholm och jag har varit här ensam sedan dess. Veckan inledes med varmt väder och hjortronplockning på måndagen, de första hjortronen hittade jag av en ren slump när jag skulle ut och fiska i en tjärn. Måndagen var således en mycket behaglig dag bortsett från att jag inte hade vett nog att ta på mig ett par riktiga stövlar vilket gjorde plockandet betydligt jobbigare än nödvändigt. På tisdag förmiddag när jag skulle ut och spana in en annan myr överraskades jag av ett kraftigt oväder med blixtar och ishagel när jag precis hittat ett underbart hjortronställe.

 Dagen efter när jag återvände för att plocka hjortronen var de flesta bär förstörda av haglet och låg mosade på marken, jag hittade senare än bättre myr med ett mycket bra ställe dock. På torsdag gjorde jag en lite längre tur till en myr av modell större, det blev en jobbig vandring runt myren på säkert två timmar innan jag hittade några bär men där fanns rejält att plocka. Problemet var bara att jag blivit så trött och hungrig av vandringen. Eftersom jag inte hade med mig någon matsäck och man snabbt tröttnar på att äta hjortron plockade jag bara 2 timmar innan jag gav upp. På vägen tillbaka till bilen hittade jag dock en halvliter kantareller så till kvällen fick jag mig en god kantarellmacka. För varje dag som gått har jag hittat mer och mer hjortron så på torsdagen orkade jag helt enkelt inte plocka av myren ordentligt. Tanken på att bären stod där ute på myren och mognade till ingen nytt gav mig dåligt samvete. Denna ohälsosamma inställning gjorde att jag på fredagen beslutade mig för en hjortronfri dag. Både fredag och lördag har det regnat så jag har suttit inne och ägnat mig åt programmering, elda i spisen och andra lämpliga inomhusaktiviteter. Fönsterrenoveringen har jag inte ids börja med ännu men det står på nästa veckas dagordning. Jag har läst lite om det dock. Jag är lite rädd att jag nog är en sådan person som mer tycker om planeringen av ett arbete och förberedelserna. Jag tycker mycket om att läsa om den goda kvaliten i gammalt fönstervirke, fönsterglasets historia från 1700talet och framåt och gamla recept på linoljekitt. Att ta mig an arbetet är värre det, men nästa vecka ska jag göra ett allvarligt försök. Lina ringde för någon timme sedan och berättade att hon, Johan och Edith kommer ikväll istället för imorgonkväll som var den ursprungliga planen. Således fick jag planera om lite och tidigarelägga städningen men det känns bara skönt att ha den biten avklarad. Jag har också fått slåss lite mot getingar som beslutat sig för att bygga bo under altanen men jag tror att de flyttat nu efter att jag terroriserat dem lite. Några möss har jag inte sett till trots att jag satt upp slagfällor med snickers som bete. Av detta drar jag slutsatsen att det ínte finns några möss här för tillfället.

Hjortronstället

Tomtgränsen

Jag har den senaste tiden funderat en del över var tomtgränserna egentligen går.  Detta av två anledningar, om vi nu ska genomför den där arbetshelgen i höst och röja i trädgården måste en lämplig plats för en kase utses så vi kan bränna upp det som inte lämpar sig som ved till våren. Detta bör göras på vår egen mark. För det andra har någon röjt en del sly nere vid bäcken mellan bilvägen och gamla vägen och jag funderade hurvida detta var vår mark. Efter mycket sökande hittade jag till slut via flashback riksantikvarieämbetets fornlämningskarta. Lantmäteriet som man annars kan tycka vore en naturlig plats att finna sådan information är i jämförelse helt värdlös. Deras verktyg fungerar till att börja med endast i Internet Explorer vilket blir svår för mig som kör Linux på min bärbara. När jag väl kom på att jag faktiskt har en virtuell windows-maskin på datorn var det ändå hopplöst svårnavigerat och jag hittade efter en timmes sökande i alla fall inte vad jag sökte efter. Hur som helst, riksantikvarieämbetets fornlämningskarta har lämpligt nog tomtgränser utmarkerade så tillsammans med en "Gula kartan" från 70-talet i fysiskt exemplar får man svar på det mesta. Åt väster förefaller det som att tomtgränsen ungefär går med den gamla vägen, alltså inte bilvägen utan den "väg" som går ner till bäcken. Från den punkt där bäcken passerar bilvägen går tomtgränsen i rakt i västlig riktning och tar slut vid järnvägen.

Arbetshelg till hösten

Förra gången jag var här i Postars för drygt en vecka sedan var Natans farsa Lars på besök. Jag visade runt i huset och på tomten. Eftersom Lars sitter på en hel del kunskaper om trädgård, trädfällning, växter och annat liknande frågade jag hur man bör gå tillväga för att ta ner björken som växer precis utanför toafönstret. Han gav då en förtroendeingivande snabbkurs i hur man skulle ta ner den och få den att falla på den nuvarande häcken. Så var vi inne på häcken, detta monster som äter sig in mer och mer på tomten varje år och förmörkar vår tillvaro. Granen och häggen som står bakom ner mot bäcken är ju inte heller så värst roliga. Lars var dum nog att erbjuda sig att hjälpa till om vi skulle ta någon arbetshelg framåt september oktober för att ta ner alltsammans. Häcken skulle i så fall växa upp igen på bara en sommar så det känns ju som att det kan vara en god idé. Björken måste oavsett ner så snart det finns tillfälle och granen skulle man i så fall ta av bara farten förutsatt att tillstånd för avverkning kan utfärdas av de närmast sörjande. Häggen förmörkar tillvaron för ett körsbärsträd eller vad det nu är för något längst bak där i trädgården så den borde också ryka. I så fall skulle man ju kunna åka upp kanske 6-7 personer och ta en helg och styra upp det hela. Detta tål att funderas vidare över.